Det talas allt mer om matsvinn och om vad som ska göras åt detta problem, där både organisationer och myndigheter arbetar aktivt för att informera om bekymret. Enligt Jordbruksverket avser begreppet matsvinn just mat som är ämnad att ätas av människor men som av någon anledning inte äts. Det finns en myriad av orsaker till att maten inte förtärs och däribland ses överkonsumtion där för mycket mat har köpts, felbruk av bäst-före-datum, att förpackningar inte töms ordentligt liksom ett allmänt dåligt tillvaratagande av mat. Som vanlig konsument kan det vara lätt att skylla situationen på livsmedelsproduktionen, butikerna och restaurangerna men faktum är att det är hushållen som anses bidra till det största svinnet av maten.
74 kg mat per person
Under 2014 gjordes det en kartläggning av SMED för att se över hur mat hanteras i Sverige och enligt Naturvårdsverket visade denna undersökning att det årliga matavfallet uppgick till 1,3 miljoner ton i runda slängar. Här ska det noteras att det endast var soporna som undersöktes och alltså var mat och dryck som hälls ut i avloppet inte inräknat. Den största boven var hushållen med ett matsvinn på 717000 ton, där medelsnittspersonen slänger 74 kilo mat per år.
Behöver du bry dig?
Det har förmodligen inte undgått någon att världens resurser blir allt mer uttänjda och att hela jordklotet står inför ett gemensamt miljöproblem. Här finns mycket som inverkar men mat är något som alla måste ha och därmed blir trycket på miljön ofantligt hög inom matproduktionen. Så att producera mat, med allt vad det innebär, som sedan hamnar på soptippen är en börda för jorden och något som bör undvikas i möjligaste mån.
Naturvårdsverket uppger att maten som slängs årligen representerar ett koldioxidutsläpp runt cirka 2 miljoner ton. Det är en enorm summa för något tillsynes så oskyldigt som mat och summan anses uppgå till runt 3 procent av alla växthusgaser som årligen släpps ut i Sverige. På grund av detta är minskningen av matsvinnet av högsta prioritet hos svenska myndigheter och ingår i den så kallade nationella avfallsplanen.
Vikten av planering
Matsvinn förekommer självfallet i hela livsmedelskedjan, från jord till bord, så det är inte enbart hushållen som måste axla matsvinnsbördan. Det som är unikt med ett hushåll är dock att matinköp, matlagning och matförvaring kan planeras ganska så exakt utefter hur den egna situationen ser ut. För exempelvis livmedelsproducenter, butiker, restauranger och liknande är dagarna inte lika förutsägbara. Djur och grödor kan bli sjuka, felbeställningar kan ske, kunderna kanske inte köper varor som förväntat eller så är restaurangbesökarna färre än vad som förutspåtts. Allt detta bidrar till matsvinnet.
Vad kan du göra?
Genom att vara eftertänksam och planera är det lätt att minska sitt matsvinn. Några förslag är att:
- Planera måltider i förhand och endast köpa den mat som behövs.
- Använda lukt- och smaksinne för att avgöra om en produkt är för gammal istället för att stirra sig blind på bäst-före-datum.
- Ta tillvara på grönsakers alla ätbara delar och inte slänga stjälkar och blast.
